Nordkoreas satellituppskjutning, slutet för Kaesong?

Nordkorea har för fjärde gången skjutit upp vad regimen påstår är en satellit, medan omvärlden hävdade att det rör sig om utveckling av långdistansrobotar.

Japan, USA och Sydkorea såg till att kalla till ett extrainsatt möte i FN:s säkerhetsråd, där man kom fram till att fördöma uppskjutningen och införa sanktioner mot landet. Men på måndag kväll bekräftade Pentagon att det stämmer att både satelliten och delar av raketen nu är i omloppsbana kring jorden.

Det står nu klart att Nordkorea har en större militär kapacitet än vad man tidigare trott.

Vi bad om en kommentar från Gabriel Jonsson, docent i Koreas språk och kultur vid Stockholms universitet och undervisar i flera kurser om interkoreansk politik, angående den senaste händelsen.

Han vill först påminna om att Nordkorea gått ut dagen innan att man skulle genomföra en uppskjutning mellan den 7 till 14 februari, så det var inte helt oväntat.

Han vill också betona att detta är ett återkommande scenario sedan sent 90-tal där Nordkorea (på grund av uteslutning från världssamfundet och Sovjetunionens kollaps) fortsatt med tester av sitt kärnvapen- och missilprogram för att få internationellt gehör, samt för att kunna etablera sig som kärnvapenmakt och därmed positionera sig mot det hot man upplever från USA.

Man utför en sprängning eller testskjutning som sedan fördöms av världssamfundet som inte kan sätta in ordentliga medel för att stoppa utvecklingen annat än sanktioner, svilket sedan inte visat sig ge något resultat och omvärlden måste tillslut bryta landets isolering och börja förhandla med dem. Allt går närmast på en slags rutin, men Jonsson vill också påpeka att detta inte kommer att leda till något nytt krig (trots att USA:s president, Barack Obama, har kallat händelsen för ”ett direkt hot mot USA och dess allierade”).

Minnena av fasorna från Koreakriget (1950-1953) som befäste halvöns delning gör att länderna vill undvika ett återupptagande av (den officiellt aldrig avslutade) konflikten.

Till detta kommer att stormakterna som är inblandade i Koreahalvöns politik har inget intresse av ett krigsutbrott, utan vill behålla status quo. Främst då Kina som skulle kunna få ett scenario med miljontals flyktingar från Nordkorea, samt att en eventuell försämring av Sydkoreas ekonomi skulle vara negativt även för Kina.

I onsdags meddelades det att Sydkorea stänger ner verksamheten av ländernas gemensamma industrikomplex i Kaesong som svar på uppskjutningen. Men dagen efter gick ett flertal banker och företag ut med att de kommer att försöka nå en lösning för att hålla igång verksamheten i Kaesong där 124 sydkoreanska företag håller till. Flera kräver också kompensation från staten. Området är en a de få samarbeten och kontakt som förekommer mellan länderna. Men i torsdags svarade Nordkorea med att beordra all sydkoreansk personal att lämna Kaesong och meddelade att man fryser alla tillgångar där, inklusive material, utrustning och produkter.

Man meddelar också att Sydkoreas handlande är ”en så provokativ åtgärd att det kan ses som ett ställningstagande för ett slut för den sista livlinan mellan Syd och Nordkorea” rapporterar Yonhap.

Källor: 1, 2, 3, 4, 5

No Comments Yet

Kommentera

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Elin Törnqvist

Tipsa oss: [email protected]

Organisationsnummer: 802490-6987

ISSN: 2001-936X

© Tidskriften Hallyu
Tidskriften Hallyu sponsras av