[KRÖNIKA] Sydkorea, män och omklädningsrum – eller en annan form av ensemblearbete

Jag heter Joakim Lindberg och är utbildad skådespelare. Ja, det är inte någon form av skryt – det är av syfte att jag berättar det innan jag drar min tes för er.

Skådespeleriets viktigaste element handlar i första hand om ensemblearbete. Att jobba bra tillsammans – som en grupp. Skådespeleri handlar om ett överenskommet berättande inom den gruppen av människor som jobbar tillsammans. Många regissörer tar till och med till tekniker för att vässa enhetligheten i ensemblespelet under ett repetitionsarbete genom att låta gruppen göra gemensamma saker tillsammans utanför repetitionsarbetet.

Snart har jag varit i Sydkorea i fyra veckor. Allt ifrån att gå från 20 GB surf på mobilen – till att bara leva på Wifi (plus roaming första dagarna – don’t tell my mom!) till att betala med sitt kort som ska signeras på en padplatta efter att kortet har dragits. Ett bevis för att ”Här är det minsann jag som betalat – ägaren av kortet!”. Tillåt mig då rygga tillbaka när kassörskan inte ens tar pennan som man ska signa padden med – utan med naglarna drar hon ett streck – åt mig! Betalningen går igenom. Jag stannar upp. Tiden står stilla. Hände det där verkligen? Och vad kommer hända nu? Kommer jag bli anmäld? Kommer jag ha några pengar kvar på kortet? Kommer jag kanske till och med kunna anmäla att någon betalt med mitt kort och få pengarna tillbaka?

Nej, en efter en ser jag hur koreaner signerar sina kortköp på padbrickan med slarviga oengagerade streck som inte betyder någonting.

Jag ser detta som en gemensam överenskommelse. En nyckel i ensemblespel på teaterscenen. Vad är det för ramar vi jobbar inom. Vad är överenskommet i just den här situationen. I just den här scenen. Jag gillar att se vardagliga kopplingar till skådespeleri och det konstnärliga arbetet. Jag tror det är viktigt – i och med att det är en sådan svår bransch. Man kommer inte alltid att jobba med skådespeleri på scen eller i sitt ”rätta forum” (t.ex. film, tv etc.) – och då är det viktigt att kunna se skådespeleri och konst i de vardagliga och de vanliga situationerna och yrkena också – för att utveckla sitt konstnärskap.

Fitness- och gymvärlden i Sydkorea är också en kulturchock, framförallt prismässigt. Nästan 400,000 won betalade jag för mitt gymkort, som nu räcker i 3 (tre?!!?) månader. Alltså ca 4000-4500 svenska kronor! För ett tre-månaders-gymkort?! I Sverige hade jag kunnat gymma 2 år för dom pengarna på vissa ställen!?

Själva Gymmet – eller rummet utrustat med gymmaskiner – är litet och verkligen inget speciellt. Med svenska gymmått är det ett ganska dåligt gym. Men det duger helt klart för mig.

– Men! Omklädningsrummet! O-m-k-l-ä-d-n-i… ja, ni fattar! Är det mest episka omklädningsrum jag har varit i. Någonsin!

När man går in i omklädningsrummet möts man av en skogräns och skorna läggs i skåpet man blivit tilldelat. Bredvid skåpen sitter en skoputsare redo för tjänstgöring. Väl inne i själva omklädningsrummet finns stora skåp, läskmaskin, kaffemaskin, tv-rum med vilobänkar. Bastu, jimjibang (i omklädningsrummet?!), duschar utrustade med schampo, tvål och balsam, bad, tv-apparater, wifi, handdukar, fuktiga handdukar, ett rum med speglar och alla produkter du kan tänka dig behöva för att slippa gå hem och ”fixa till dig”. Kammar, borstar, tandkräm, hårspray, hårvax, hårgele, hudlotion, tandborstar etc. och inte nog med det – i en del av omklädningsrummet finns även en frisör! Ja, ni hörde/läste rätt; F-r-i-s… ja, ja ni fattar. Ni är så duktiga…

Innan man går in i omklädningsrummet får man även ett set av träningskläder av dom som jobbar bakom disken, så alla har likadan outfit på sig.

Alla delar på allt. Och Allt fylls på dagligen. Jag skulle vilja slå ett slag för att alla teatrar i Sverige ska ta efter det här omklädningsrummet för att hitta den ultimata ensemblekänslan – på själva teatern. De ultimata förutsättningarna för ensemblespel finns i omklädningsrummet på gymmet i Sydkorea. Jag tror att vilken regissör som helst som siktar mot ett enhetligt ensemblearbete skulle behöva ta sin grupp skådespelare till det här gymmets omklädningsrum – som aktivitet utanför repetitionsarbete för att stärka ensemblearbetet. Bara ett tips!

Bildkälla: 1

Joakim Lindberg

Jag heter Joakim Lindberg och är nyexaminerad skådespelare från Teaterhögskolan i Göteborg. Jag har en brinnande passion för Sydkorea (och Teenage Mutant Ninja Turtles) som började med K-movies för massa år sedan - men det var K-Popen som förändrade hela mitt liv. Jag skriver dagligen på Tumblr; http://joakimlindberg.tumblr.com

No Comments Yet

Kommentera

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Elin Törnqvist

Tipsa oss: [email protected]

Organisationsnummer: 802490-6987

ISSN: 2001-936X

© Tidskriften Hallyu
Tidskriften Hallyu sponsras av